Omvårdnad av en person med demenssjukdom ställer andra krav på vårdaren än omvårdnad av en kognitivt frisk person. En person med demenssjukdom drabbas av personlighets förändring vilket medför ett förändrat beteende bland annat i form av bristande självinsikt, oro och brister i förmågan att förstå konsekvenser av sitt handlande. Syftet med kunskapsöversikten var att sammanställa kunskap om olika åtgärder som kan tillämpas för att minska oro hos personer med demenssjukdom. Resultatet visade att sättet att kommunicera och personcentrerad vård är faktorer som påverkar agitationsbeteende hos en person med demenssjukdom. För att bemöta en person med demenssjukdom är det av betydelse hur vårdpersonal kommunicerar med den demenssjuke för att inte förhöja agitations beteende.

Bakgrund: Beteendeförändringar som exempelvis ökad aggression, agitation och vandring är vanliga vid demens. Hur en demenssjuk person blir bemött har stor påverkan på hans eller hennes funktionsnivå. Oförmåga att arbeta personcentrerat kan leda till försämrad funktion och ökat lidande för patienter med demenssjukdom. Syfte: Belysa personcentrerad vård av patienter med demenssjukdom utifrån frågeställningarna ?vad är utmärkande för personcentrerad vård av patienter med demenssjukdom enligt vårdpersonalen?? och ?vilka effekter har personcentrerad vård för patienter med demenssjukdom??. Metod: Litteraturstudie baserad på kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar som valdes ut enligt bestämda inklusions- och exklusionskriterier. Innehåll i artiklarna som svarade på syftet analyserades och kategoriserades. Resultat: Kärnan i personcentrerad vård ansågs vara att befrämja bevarande av personlighet och ett vanligt liv.

Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva åtgärder som kan användas för att ge personcentrerad omvårdnad till personer med demenssjukdom samt beskriva hur beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) påverkas av personcentrerad omvårdnad. Metod: Litteraturstudien innefattade 17 artiklar med såväl kvalitativ som kvantitativ ansats och söktes i databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Utbildning i personcentrerad omvårdnad gav omvårdnadspersonalen ökad förståelse för personen och insikt i hur stor påverkan deras egen inställning och attityd hade på personer med demens. Genom att skapa livsberättelser kunde omvårdnadspersonalen möta personens behov och ge en identitet till personen. En personlig miljö ansågs betydelsefull för att minska förvirring och oro hos personer med demens, bidrog till personcentrering och stärkte identiteten hos personen.

IntroduktionDetta kartläggningsprojekt har sitt ursprung i det kliniska vardagsarbetet och sjuksköterskors önskan om att patienter, som på en thoraxkirurgisk klinik opereras för lungcancer, ska få sakkunnig och omsorgsfull vård.SyfteSyftet med denna studie är att kartlägga vilka behov och förväntningar som personer med lungcancer har inför en thoraxonkologisk operation samt vilken innebörden i personcentrerad vård är för dessa personer.MetodUrvalet kommer att bestå av 50 patienter som inkommer planerat för att opereras på grund av diagnostiserad/ misstänkt lungcancer. Patienterna kommer att opereras vid thoraxkirurgisk klinik på ett universitetssjukhus. Inklusionskriterier är att patienterna är i åldern 18-70 år och kan förstå svenska i tal och skrift. Datainsamling kommer att ske med hjälp av en enkät i två delar. I syfte att pröva enkätens användbarhet genomfördes en pilotstudie.

Benämningen patient är ett kollektivt begrepp, som sätter sjukdomen och dess behandling i fokus. Hälso-och sjukvården har haft svårt att förändra sitt traditionella perspektiv där patienten betraktas längst ner i den hierarkiska sjukvårdsorganisationen. För att förändra det traditionella perspektivet så har ett nytt synsätt utformats där begreppet "patient" byts ut till "person". Personcentrerad vård började införas inom äldre- och demensvården, men tankar finns om att det även ska införas inom specialistvården. Syftet med studien var att utifrån litteraturen beskriva vad som kännetecknar personcentrerad vård ur ettomvårdnadsperspektiv.

Personcentrerad vård beskrivs som att se hela människan och kunna sätta sig in i den andras livssituation. Respekt och förståelse för val och önskningar ska leda till självbestämmande och delaktighet i vård och behandling. Implementering av ett personcentrerat synsätt förordas för att möta de förväntningar som finns på god vård där patienten kan vara trygg och känna tilltro till vården. Att utvärdera personcentrerad vård är viktigt för att visa hur grundläggande behov som trygghet och tillit tillgodoses vid en förändrad vårdmodell. Syftet med studien var att belysa faktorer i personcentrerad vård som påverkar patientens upplevelse av trygghet och tillit.

Bakgrund: Personcentrerad vård är ett arbetssätt som nu implementeras i vården. Arbetssättet syftar till att se hela patienten med ett holistiskt synsätt. Att arbeta personcentrerat betyder att patienten ges möjlighet att inkluderas i sin vård. Delaktighet är därmed ett centralt begrepp för arbetssättet. Att öka delaktigheten för patienter som lider av schizofreni är en utmaning för den psykiatriska vården då sjukdomsbilden gör att patienten har bristande sjukdomskänsla.

Bakgrund: Att kommunicera är ett sätt att förmedla information men också att ta emot information. För sjuksköterskan och annan hälso- sjukvårdspersonal är kommunikation nyckeln till att både utföra en personcentrerad omvårdnad men också för att tillgodose varje enskild individs önskemål. För personer med demens leder sjukdomen till att de kognitiva förmågorna som att kommunicera och minnas påverkas negativt, vilket försvårar tillvaron och möjligheten till att utrycka sig. En sammanställning av metoder som främjar kommunikation med personer med demens är därför angeläget då denna kunskap kan bidra till att personer med demens ska få möjlighet till bättre kommunikation.  Syfte: Beskriva metoder som används av hälso- och sjukvårdspersonalen för att främja kommunikationen med personer med demens.

BakgrundCirka 12 000 personer drabbas av afasi i Sverige varje år. Även om afasi är vanligast bland äldre är det ungefär 35 procent av alla med afasi som är yngre än 65 år. Den vanligaste orsaken till afasi är stroke. Cirka 33 procent av alla strokefall resulterar i afasi. Trauman, trafikolyckor samt hjärntumör är andra orsaker till afasi.

Bakgrund: Personcentrerad vård innebär ett partnerskap mellan patient/anhöriga och vårdgivare och bygger på patientdelaktighet, samt att se individen bakom sjukdomen. Grunderna för utformningen av personcentrerad vård och delaktighet finns utformade i hälso- och sjukvårdslagen, men forskning visar att svensk sjukvård brister när det gäller att sätta patienten i centrum. Trots rapporterade fördelar med personcentrerad vård, med förbättrad hälsa hos patienten och kortare vårdtid, har det visat sig vara svårt att implementera den i den kliniska praktiken. Omvårdnaden på många sjukhusavdelningar präglas av traditionella normer och det saknas ofta rutiner och möjligheter att utföra och dokumentera en personcentrerad vård, vilket försvårar införandet av en strukturerad personcentrerad vård.Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på förutsättningar för att implementera en strukturerad och hållbar personcentrerad vård inom hälso- och sjukvården.Metod: En litteraturöversikt med både kvantitativa och kvalitativa artiklar sökta ur databaserna Cinahl och PubMed.Resultat: Resultatet visar att vårdorganisation skapar förutsättningar för att lyckas implementera en hållbar personcentrerad vård genom förändring av traditioner, normer och rutiner inom sjukvården. Förändring kan ske genom att arbeta med utveckling på många plan från fysisk miljö, organisatorisk struktur, kompetensutbildning och personalens engagemang.

Kommunikation finns alltid närvarande i mellanmänskliga möten. Afasi innebär att språkförmågan är nedsatt på flera sätt och kan påverka hörförståelse, läsning, muntlig kommunikation, språk och skrivande. Personer med afasi är en sårbar grupp och svårigheter att kommunicera har en betydande påverkan på deras livskvalitet, varför ökad förståelse är viktig. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av kommunikation hos personer med afasi. Den systematiska litteratursökningen resulterade i nio vetenskapliga studier som kvalitetsgranskades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Att f? ett cancerbesked kan v?cka k?nslor s?som oro, ?ngest och r?dsla. M?nga hamnar i en chock. Hj?rntum?r ?r en av de cancertyper som ger h?gst emotionell p?frestning. F?r att utf?ra maximal resektion av tum?ren vid k?nsliga omr?den s?som motorik, kognition och tal, kr?vs vaken kraniotomi, d?r patienten ?r medveten och kan medverka under delar av operationen.

Bakgrunden till denna c-uppsats är den utredning som resulterade i bland annat införandet av en nationell värdegrund för äldreomsorgen. Enligt denna ska äldreomsorgen bland annat vara personcentrerad. I verkligheten är den dock ofta mer uppgiftscentrerad. Genom att intervjua fem personer som har jobbat/jobbar på äldreboenden har jag undersökt vad som behövs för att äldrevården ska vara personcentrerad. Jag har fått veta vilka organisatoriska förutsättningar som finns för att vårdbiträden ska kunna ha ett personcentrerat arbetssätt samt vilka arbetsmetoder och förhållningssätt som kan göra vårdbiträdets arbete mer personcentrerat.

Introduktion: Patienter har länge inom sjukvården ofta blivit objektifierade och endast reducerats till sin sjukdom. Det centrala för den personcentrerade vården, är att se patienten som en person bakom sin sjukdom, att se dennes perspektiv och upplevelser av sjukdomen.Personcentrerad vård kännetecknas av ett partnerskap mellan patient och vårdgivare. Genom att först starta med patientens berättelse och sedan vidareutveckla en vårdplan tillsammans fördelas ansvaret för vården och patientens delaktighet ökar. Tre nyckelbegrepp betonas; partnerskap, patientberättelse och dokumentation. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att sammanställa och beskriva forskning om personcentrerad vård, med fokus på den vuxna patientens perspektiv inom slutenvården.

Bakgrund: HIV ?r en kronisk och obotbar virussjukdom som angriper kroppens immunf?rsvar. Utan behandling kan HIV leda till AIDS. Personer som lever med HIV upplever ofta stigmatisering och negativa attityder inom v?rden.